Yosemite edistyy

En ole tainnut kertoa että jouduin purkamaan Yosemiteni kudottuani kymmenen senttiä. Se näytti suureta ja kokeiltuani sitä vähensin silmukkamäärää 20%. Nyt koko on sopiva mutta pian on edessä hihat ja kaulus jotka joudun soveltamaan sopiviksi, siä silmukkamääräni on kahden koon välistä ja silmukka- ja kerrostiheyteni ovat eri suhteessa toisiinsa ohjeen tiheyteen verrattuna. Hihan purkaminen tuntuu kuitenkin pieneltä, mutta ei sitäkään kovin montaa kertaa viitsi tehdä.

Kanske berodde min grytlappsglädje delvis på att jag fick känna glädjen att få klart något. Annars har ju mitt handarbetande på senare tid bestått av att upprepa flätribb oändligt många gånger (och än är det några gånger kvar). Mitt första försök på Yosemite blev alldeles för stort, så efter 10 cm fick jag repa upp och börja om från början med 20% färre maskor. Man kan ju fråga sig vad jag hade för glädje av provlappen. Tack och lov skedde det mesta av omstickningen på Grötö och med mycket sticktid och trevligt sällskap kändes det inte fut så eländigt att komma ikapp. Jag hoppas bara att jag inte behöver prova allför mmånga gånger när jag ska få till ärmar och krage med mina egna maskantal och med ett lite annat förhållande mellan mask- och varvtäthet.

Koukussa

En olisi uskonut että virkkaisin patalappuja (no, näitä on sentään vain yksi), mutta kun näytekerä näytti selvästi riittävän juuri sellaiseen (eikä paljon muuhun) ja sain tilaisuuedn opetella uuden tekniikan (virkkaus on minulle noin yleensäkin aika vieras tekniikka, vaikka perussilmukat osaankin). En tiedä miksi tätä kutsutaan, mutta tässä virkataan aina kiinteitä silmukoita yhtä aikaa tämän ja edellisen rivin silmukoiden takareunaan, näin virkkuusta tulee huomattavasti paksumpi kuin muuten.

Nej, jag fastnade inte på Grötö, även om det nästan sett lite så ut. Det har bara varit dåligt med tid att blogga om det, speciellt som en så roligt tillställning givetvis borde fått ett riktigt bra inlägg. Nåja, grytlappen på bilden har faktiskt lite med SiV att göra, eftersom garnet fanns i SiV-kittet.

Jag hade ju inte trott att jag skulle börja virka grytlappar, men eftersom jag samtidigt lärde mig en ny teknik (dubbelvirkning) och garnet inte verkade lämpat till så mycket annat kanske det var ursäktligt ändå. Och dessutom var det faktiskt roligt! Nu återstår bara att funktionstesta den, så en bröddeg står på jäsning.

Grötö nästa

www.stickfestivast.se