Stickfest i väst

Tack alla inblandade för en fantastisk helg.

Uskalsin!

En pystynyt vastustamaan kiusausta aloittaa villatakin viimeistely ja ompelin pikaisesti ensimmäiset vahvistusompeleet ja leikkasin putken villatakiksi. Hihat ja kaula-aukon muotoilu sai jäädä tältä kertaa, mutta näin sain käytettyä hyväksi automatkan käänteiden ompeluun.

Hirvittikö neuleen leikkaaminne? Ei oikeastaan, tai ainakin vähemmän kuin olin etukäteen kuvitellut. Enemmän taisin pelätä ommellessani, sillä miten olisin saannut purettua irti vahingossa kiinniommellun osan? Onneksi ei tarvinnut kokeilla.

Nu har jag förlorat min stick-oskuld: jag har satt saxen i flera månaders stickarbete - och överlevt. Inte bara överlevt förresten, det gick som i ett rus. I slutändan var jag mer nervös när jag sydde, för vad skulle jag ha gjort om jag råkat sy fast något extra med min jättetäta söm som absolut inte var lämpat för att sprättas? Vid själva klippningen, då var det mest bara spännande att se att det faktiskt fungerade.

Eftersom jag skulle åka iväg sydde och klippte jag bara koftans öppning. Halsen och ärmhålen får vänta tills jag är hemma igen. Nu kunde jag i alla fall utnyttja en bilresa till att sy fast fållarna i nederkant.

Valmis!

...tai ainakin villatakin neuleosuus on vihdoinkin saatu päätökseen. Viimeistelyä riittää kyllä. Edessäni on esimerkiksi elämäni ensimmäinen neuleen leikkaus. Hiukan tämä operaatio kammoksuttaa, mutta olen jo puolentoista vuoden ajan totutellut ajatukseen ja toivon selviäväni siitä. Ensin neule saa kuitenkin kuivua rauhassa, sillä en usko ehtiväni ompelu- ja leikkelypuuhiin ainakaan viikkoon. Sillä aikaa päästän puikoille Tangled Yoke Cardiganin. Huhujen mukaan sen pitäisi olla kivaa neulottavaa.

Äntligen har jag stickat klart min Dikt i maskor-kofta. Färdig är den inte för det, för det finns massor av montering kvar att göra. Det får dock bli lite senare, först ska den torka och sedan kan det dröjar en stund innan jag får tid att sätta mig att sy och klippa. Men jag känner mig ändå glad över att denna nästan UFO-förklarade kofta ser ut att kunna bli klar.

I väntan på tid och mod att göra klart denna kofta tänker jag påbörja Tangled Yoke Cardigan, som jag köpte garn till för några veckor sedan. Jag har hört rykten om att den är rolig att sticka också, så det verkar riktigt lovande.

Knitting Needle Knitting Bag

Lakkalaukkuni on valins. Viivyttävät momentit olivat hihnojen kiinnittäminen ja uuden superliiman osto.
Malli: Pam Allen, Knitting Needle Knitting Bag (Knitting Daily, Bag Style)
Lanka: Marks & Kattens Tuva (100% villaa, 55 m/50 g) vajaa 200 g
Puikot: 5,5 mm (laukku), 4 mm (hihnat) ja 10 mm (koriste)
Koko on ohuemmista puikoista ja pienemmästä langanmenekistä huolimatta melkein pilkulleen ohjeen mukainen.

Mönster: Pam Allen, Knitting Needle Knitting Bag (Knitting Daily, Bag Style)
Garn: Marks & Kattens Tuva (100 % ull, 55 m/50 g), knappt 200 g
Stickor: 5,5 mm (väskan), 4 mm (handtagen), 10 mm (fast monterade)
Trots små stickor och mindre garnförbrukning är väskan nästan exakt lika stor som enligt mönstret.

Lakkoja

Olen kutonut lakkoja. Pintaneuletta kutsutaan ilmeisesti nimellä "berry stitch" ja oranssi lanka osoitti tuon todeksi, olin näkevinäni neuleessa lakkoja koko ajan sitä kutoessani. Tästä on tulossa isona laukku, Knitting Needle Knitting Bag. Se tunki väliin ihan väkisin, ohjehan tuli viime viikon Knitting Dailyssä ja kun lankakaupassa oli ale ei edes sopivan langan puuttuminen ollut pätevä este.

Jag har (snart) stickat mig en hjortronväska. Det var kanske inte tanken från början, men när jag stickat en stund kunde jag inte se annat än hjortron i mönstret, inte med den färgen. Tydligen kallas mönstret "berry stitch" och jag förstår precis varför. Väskan, som jag passande nog stickar i garnet Tuva, är Knitting Needle Knitting Bag som kom i förra veckans Knitting Daily.